
KomBis i Strinne. Foto: WSP.
Hållbara mötesplatser på landsbygden
Vilken roll spelar mötesplatsen för framtidens socialt och ekologiskt hållbara landsbygd? Den frågan spelar en nyckelroll i det här projektet, som ska undersöka hur föreningslivet tillsammans med kommunen kan bidra till platsers hållbarhet.
Sammanhållning, klimat och beredskap
För att skapa attraktiva livsmiljöer på landsbygden är mötesplatser viktiga. Social sammanhållning, minskade klimatförändringar och en positiv befolkningsutveckling är centrala för en hållbar utveckling. Syftet med det här projektet är att undersöka hur byaföreningar bidrar till social och ekologisk hållbarhet, och i synnerhet vilken roll mötesplatser spelar i den processen. Mötesplatserna skulle även kunna spela en viktig roll ur ett beredskapsperspektiv, vilket projektet tar fasta på.
Byaföreningar i fokus
Våra byaföreningar och Folkets hus drivs nästan alltid utan vinstintresse, och bygger på de föreningsaktivas engagemang. Många föreningar brottas med brist på aktiva medlemmar och återväxt. Att dessutom förvalta, renovera och värma upp stora fastigheter kräver resurser som inte alltid finns.
Projektets behovsägare är i första hand byaföreningar, Folkets husföreningar och andra intresseföreningar som förvaltar mötesplatser på landsbygden. Inom ramen för projektet kommer vi arbeta med två föreningar, för att undersöka hur framtidens hållbara mötesplatser på landsbygden kan se ut: Bjärtrå Byalag och Mjälloms Byaförening. Bjärtrå Byalag äger och förvaltar KomBis i Strinne, en stor fastighet som tidigare varit kommunhus. Mjälloms Byalag å sin sida har hand om Kulturfabriken, en gammal skofabrik i fyra våningar.

Kulturfabriken ligger mitt i Mjällom.
Intervjuer och workshops
I projektet deltar förutom kommunen och byaföreningarna även Umeå universitet. I ett första skede genomför universitetet intervjuer och workshops med föreningslivet, med fokus på mötesplatsernas funktion och betydelse. Nästa steg är enkäter, intervjuer och workshops med invånare och besökare på platsen, om behovet av mötesplatser och ideellt engagemang. Tillsammans med byaföreningarna tittar universitetet och kommunen sedan på vad respektive förening har för behov på kort och på lång sikt.
Förväntade resultat
Projektets målsättning är att både byaföreningarnas och kommunens kunskap om sina roller i omställningsarbetet ska öka: om vilka faktorer som spelar in för att möjliggöra omställning till en hållbarare landsbygd, med hållbara mötesplatser rustade för framtiden. Målet är också att konkretisera en modell för hur landsbygdens hållbara mötesplatser kan utvecklas. Modellen och de två byaföreningarna kommer kunna inspirera andra mötesplatser och föreningar, över hela landet.
Tidplan och finansiering
Projektet började 1 januari 2025 och pågår till 30 juni 2026. Finansieringen kommer från Formas utlysning "Klimatneutrala och socialt hållbara samhällen". Budgeten är 1,6 miljoner kronor, varav Formas går in med ca 90 %. Resterande medel går Umeå universitet och Kramfors kommun in med.
Projektet kommer avslutas med en konferens, där resultaten presenteras.

Uppdaterad: