Tillväxtverket uppmärksammar kommunens arbetsmodell för Ungdomsanställningar

Sedan 2020 har Kramfors kommun – genom projektet Framtid Kramfors – valt att satsa på ungdomar som är inskrivna inom kommunalt aktivitetsansvar (KAA). Det vill säga ungdomar mellan 16 och 20 år och som inte påbörjat eller fullföljt gymnasiestudier. Det har varit framgångsrikt och Tillväxtverket har nu uppmärksammat Kramfors kommuns arbetsmodell.

Modellen som arbetats fram för målgruppen kallas för Ungdomsanställningar och innebär att ungdomarna erbjuds aktiviteter, praktik och sysselsättning hos privata företag eller offentlig sektor och att de avlönas av kommunen. Satsningen har för många ungdomar inneburit rutiner, motivation och en väg in i reguljärt arbete eller studier.

Läs här vad Tillväxtverket skriver om projektet:

https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/regional-kapacitet/utvecklingsguide/exempel/praktik-ger-unga-jobb-i-kramfors.html Länk till annan webbplats.

Tillitsfull och trygg relation

– Vi vill att ungdomarna ska känna sig behövda och delaktiga i samhällsutvecklingen genom att ta plats och inkluderas i det sociala samspelet, säger Susanne Königson, tillväxt- och näringslivschef.

– Det vi ser är att fler ungdomar än vanligt har valt att göra praktik, visserligen delvis på grund av att de får en ersättning men också utifrån det arbetssätt som KAA–ansvariga Camilla Dahlin har i kontakten med ungdomarna, säger Tommy Laurell, enhetschef på Arbetsmarknadsenheten.

En viktig och nödvändig framgångsfaktor har varit att det funnits en dedikerad person som skapat en tillitsfull och trygg relation med ungdomarna och fungerat som coach för individen. Samt även varit en viktig länk mellan arbetsplatsen och individen.

– Ungdomarna har fått prova på jobb inom områden de är intresserade av och fått en behovsanpassad praktik. Många ungdomar har gått från att vara hemmasittande eller att hänga på stan till att jobba, studera eller ta körkort – tack vare satsningen på ungdomsanställningar, berättar Camilla Dahlin.

Pengen har motiverat ungdomarna till att ta ett steg framåt och bidragit till att de känt sig högre värderade.

– När de märker att de klarar av jobbet, börjar de tro på sig själva och att det finns framtidsmöjligheter för dem. Många av ungdomarna har av olika skäl saknat detta, berättar Camilla.

– Ibland behövs det en puff i rätt riktning och det känns inspirerande att kunna bidra och det är jätteroligt att få följa dessa ungdomar och se deras utveckling.

Resultatet för 2022 är att elva ungdomar av de 27 som tagit del av satsningen har fått ett jobb.

En vinst för arbetsgivare

Projektets resultat är också en vinst för arbetsgivare som behöver arbetskraft.

– Det är helt fantastiskt och jätteviktigt att företag och offentlig sektor öppnar dörren och välkomnar ungdomarna på det sätt de gör. Jag ser helt klart en win-win-situation för båda parter, säger Susanne Königson.

Att ungdomarna känner sig sedda, bekräftade och att de ges möjlighet att visa att de kan och vill något, är mycket värdefullt.

– Sannolikheten för att arbetsgivarna ska erbjuda en anställning ökar när de under en period fått lära känna ungdomarna och sett vad dessa vill och kan utföra, säger Camilla Dahlin.

– Den här satsningen har verkligen slagit väl ut. Resultaten talar för sig själv och ger incitament för att införliva aktiviteten i ordinarie verksamhet, säger Susanne Königson.

”Lite pengar som ger mycket tillbaka”

Marie Westerberg, projektledare för Framtid Kramfors, trycker på vikten av de positiva effekterna med modellen:

– Det är egentligen ganska lite pengar som behöver satsas för att det ska ge otroligt mycket tillbaka.

– Om vi får ut en enda ungdom i sysselsättning är det värt så mycket, främst för individen men också för hela samhällssystemet. Och vi har fått ut överraskande många i jobb.

Bakgrunden till Framtid Kramfors-projektet är att den socioekonomiska statusen i kommunen behöver förbättras.

Målsättningarna som satts upp inom projektet är:

• Öka andelen flickor respektive pojkar som går ut med gymnasiebehörighet.
• Minska antalet flickor respektive pojkar som varken arbetar eller studerar.
• Fler flickor respektive pojkar går vidare från gymnasiestudier till högre utbildning.
• Färre medborgare är i behov av försörjningsstöd.
• Fler barn kan bo kvar i det egna hemmet.
• Samverkan mellan skola, myndigheter, elever och föräldrar är etablerad.
•  

Fakta om projektet

Regeringen införde 2018 ett stöd som syftade till att stärka ekonomisk och social utveckling i landsbygdskommuner med socioekonomiska utmaningar.

Projektet Framtid Kramfors skrevs fram och Tillväxtverket beviljade kommunen medel.

Budgeten för projektet är 17,9 miljoner kronor varav 10 procent utgör medfinansiering från kommunen.

Projekttiden är 2018 till 2023.