Ingen namnändring av Häxberget till Bålberget

Det blir ingen namnändring av Häxberget till Bålberget. Frågan ställdes till Lantmäteriet den 23 maj 2023 av Ninni Mellander på kommunens Kultur- och Fritidsenhet. Nu har ärendet behandlats och efter remittering för yttrande till Institutionen för språk och folkminnen, Isof, är beskedet att namnet Häxberget kommer att kvarstå.

Lantmäteriet har undersökt bakgrunden till den nuvarande namnredovisningen och bland annat har noterats att när dåvarande Rikets allmänna kartverk, RAK, utförde fältarbete för den moderna ekonomiska kartan i området under 1963, var Häxberget det enda namn som användes för berget.

Slutligen har Lantmäteriet låtit Isof yttra sig i frågan och hänvisat till en uppteckning gjord av Sven Hiller 1932 av namnet Bålberget, som man antar avser nuvarande Häxberget.

Lantmäteriet relaterar även till Riksantikvarieämbetets Fornsök som i sin fältdagbok omtalar berget som Häxberget, med Bålberget inom parentes.

”Det finns inga uppgifter om att berget också kunde kallas Bålberget i samband med fältarbetet. Endast Häxberget omnämns i det sammanhanget", skiver Isof.

"Unikt för Kramfors"

I Isof:s yttrande skrivs att det som 1932 nämns Bålberget troligen avser ett annat berg än det nu aktuella. Och även om även Bålberget använts om det aktuella berget, är det Häxberget som fått genomslag hos andra instanser och i publikationen ”Häxberget. Vid gränsmötet mellan Dals, Torsåkers och Ytterlännäs socknar” av Jan Stattin.

Isof skriver i sitt yttrande att ”… namnet Häxberget har haft officiell status i cirka 60 år” och att det därför inte finns tillräcklig starka skäl att byta till Bålberget. Vidare påpekar Isof att ”… namnet Häxberget tycks vara unikt för berget i Kramfors kommun, medan Bålberget finns på flertalet ställen i landet.”

Lantmäteriet har gått på Isof linje och avslutar ärendet utan åtgärd.

Förvånad och besviken

– Jag blev förvånad av Lantmäteriets svar för jag var så säker på att namnet skulle ändras, säger Ninni Mellander.

– Det är klart att jag känner en besvikelse, inte för egen del utan för de kvinnor som blev avrättade. Jag hade hoppas att ett namnbyte skulle kunna vara en del i deras upprättelse, att de var inte häxor, utan helt vanliga kvinnor som levde och verkade på 1600-talet i vår trakt med den tidens vedermödor.