Ådalstunneln, Hammars pumpstation och Herberts stråle

1964 satsade flera industrier i Ådalen på att anlägga en sötvattentunnel från Hammar till centrala Kramfors. Detta för att klara försörjningen av sött fabrikationsvatten till industrierna utefter sträckan.

Själva hjärtat i anläggningen är sil- och pumpstationen i Hammar. Snart 60 år efter att den invigdes är det som om tiden har stått stilla när man besöker den.

Hammars sil- och pumpstation och Ådalstunneln med sina 17 kilometers sträckning, var en riksnyhet på sin tid och nyfikenheten på den var stor när den stod klar.

Arbetet med tunneln startade redan i början av 1961 och sysselsättningsvolymen fram till invigningen motsvarade 105 000 dagsverken.

Allt som allt kostade projektet drygt 42 miljoner kronor. Det motsvarar drygt 625 000 000 kronor i dag.

Hälften av summan kom från industrierna, resterande del stod Arbetsmarknadsstyrelsen för. Det vill säga, staten.

Vattnet från Ångermanälven pumpas in genom en intagstunnel cirka 500 meter uppströms Hammarbron. Det går via en intagskammare under sil- och pumpstationen upp i en anläggning där bland annat fisk gallras bort – som återförs till Ångermanälven igen – och sedan går vattnet vidare via huvudtunneln.

Då anläggningen byggdes fanns många intressenter från industrihåll.

Fabrikerna i Ådalen hade tillsammans ett vattenbehov av cirka 3,75 m3/s och kalkylerade med nästan det dubbla inom en överskådlig framtid. Därför dimensionerades allt för en vattenföring upp till 10 m3/s.

Men ganska snart stod det klart att alla som visat intresse inte skulle ansluta sig till projektet.

I dag är behovet mindre än en tiondel så stort som det planerades för.
Mondi Dynäs är ensam ägare av anläggningen och den enda som använder sig av den.

Hammars sil- och pumpstation ligger avsides och besöks sällan, men när den var nyuppförd och i många år framåt kom massor av celebra människor, skolklasser och andra hit för att titta på anläggningen och fascineras av den teknik som då var uppseendeväckande.

Längs med en av innerväggarna finns det jättelika konstverket i scraffito-teknik som skapades av konstnären Pierre Olofsson (se här under).

Även om Ådalstunneln på det djupaste stället ligger cirka 90 meter under marknivå, finns det förutom sil– och pumpstationen i Hammar fler bevis för dess existens.

Ett av dem är svalltornet vid Väja.

Men ännu mer känd är sötvattensstrålen i Svandammen alldeles intill Hälsans stig, ett par stenkast snett nedanför Hotell Kramm.

Herberts stråle kallas den, döpt efter Herbert Höglund som förr var kommunens starke man. Strålen drivs av vatten från Ådalstunneln.

Herbert Höglund var den drivande bakom Ådalstunneln och även mycket intresserad av konst. Under hans år utökades Kramfors kommuns konstsamling med bland annat verk av den berömde X–et Erixson. Men det är en helt annat historia.