1. Lagen om offentlig upphandling (LOU - 2016:1145), den klassiska sektorn.
2. Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, (LUF - 2016:1146), gäller inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
3. Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS - 2011:1029) som bland annat omfattar militärutrustning.
4. Lagen om upphandling av koncessioner (LUK - 2016:1147).
5. Lag om valfrihetssystem (LOV - 2008:962).

Eftersom Kramfors kommun är en offentlig organisation och omfattas av Lagen om offentlig upphandling.

Genom att upphandla säkerställer vi att skattemedel används så effektivt som möjligt, samtidigt säkrar vi sund konkurrens med lika villkor för alla.

Om Kramfors kommun inte följer reglerna kan upphandlingen avbrytas av domstol. Ingångna avtal kan ogiltigförklaras och skadestånd utdömas.

Kommunen genomför sina upphandlingar i enlighet med Lagen om offentlig upphandling (LOU) och använder upphandlingsverktyget e-Avrop.

Hos e-Avrop kan du som leverantör kostnadsfritt registrera dig, ta del av aktuella upphandlingar samt lämna anbud till upphandlingar.

Vårt ansvar är först och främst att se till att Lagen om offentlig upphandling (LOU) följs vid upphandlingar.

Vi ser även till att ramavtal finns för kommunens anställda att avropa från.

Vi har däremot inget inflytande över vad som ska upphandlas, det beslutas av slutanvändande förvaltning/enhet.

Anbud lämnas via upphandlingsverktyget e-Avrop.

Kommunens aktuella upphandlingar finns både på kommunens hemsida under Aktuella upphandlingar samt på upphandlingsverktyget, e-Avrop.

Kramfors kommuns aktuella avtal finns i avtalsdatabasen som nås via e-Avrop eller via intranätet.

Upphandlingsenheten ansvarar för kommunens övergripande aktuella avtal. För att få information om dessa, kontakta upphandlingsenheten.

Vid upphandling till lägst pris utvärderas priset. Anbudet med lägst angivet pris tilldelas upphandlingen. Däremot ställs det vanligtvis ett antal ska-krav som måste uppfyllas om inte anbudet ska komma att förkastas. Det går med andra ord att upprätthålla en hög kvalitet med upphandling till lägst pris.

Vid upphandling till ekonomiskt mest fördelaktiga pris tar kommunen hänsyn till olika kriterier som ligger till grund för utvärderingen, såsom:

• leverans eller genomförandetid
• miljöegenskaper
• driftkostnader
• kostnadseffektivitet
• kvalitet
• estetiska, funktionella och tekniska egenskaper
• service och tekniskt stöd

Kommunen anger i upphandlingsunderlaget vilka kriterier som ligger till grund för tilldelning av kontraktet.

De lagar som styr all offentlig upphandling bygger på fem grundprinciper som har sin grund i EU-rätten. Bestämmelserna i upphandlingslagarna ska alltid tolkas mot bakgrund av dem.

• Principen om icke-diskriminering: Inom EU är det förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera ett företag på grund av deras nationalitet eller att ge något företag fördelar eller nackdelar på grund av deras geografiska läge.
• Principen om likabehandling: Likabehandlingsprincipen innebär att leverantörer i lika situationer ska behandlas lika. Alla leverantörer ska exempelvis få samma information vid samma tillfälle.
  Principen betyder också att leverantörer i olika situationer ska behandlas olika. Till exempel kan leverantörer behöva visa på olika sätt att de kan leverera det som ska upphandlas.
  
• Proportionalitetsprincipen: En upphandlande myndighet får inte ställa orimliga krav vid en upphandling. Kraven ska stå i förhållande till vad rimligen kan krävas och ska inte utnyttjas för att ge för- eller nackdelar åt något företag.
• Principen om öppenhet: En upphandlande myndighet ska lämna tillräckligt med information kring de krav som ställs, samt om förutsättningarna kring upphandlingsförfarandet. Detta så att företagen kan lämna konkurrensmässiga anbud. Myndigheten får inte heller väsentligen ändra specifikationerna under upphandlingsprocessen.
• Principen om ömsesidigt erkännande: Principen om ömsesidigt erkännande innebär att bevis, så som intyg och certifikat, som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU- och EES-länder. 

En direktupphandling kan beskrivas som en upphandling som inte behöver annonseras och där anbuden behöver inte vara i viss form. Den vanligaste situationen då direktupphandling används är om det som ska köpas har ett värde som understiger direktupphandlingsgränsen.

Du kan läsa mer om direktupphandling och beloppsgränserna på Upphandlingsmyndighetens webbplats.

Tröskelvärdet är den beloppsgräns som avgör vilka regler en upphandling ska följa, om den ska annonseras i EU eller nationellt.

Det är Europeiska kommussionen som beslutar om tröskelvärdena.

Du kan läsa mer om tröskelvärdena och beloppsgränserna på Upphandlingsmyndighetens webbplats.

Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod, medan ett vanligt upphandlingskontrakt avser en faktisk anskaffning och innehåller en fullständig reglering av leverantörens åtagande.