Förklaring av begrepp

I bokstavsordning

I detaljplaner och när du söker bygglov används olika begrepp för area.

Boarea, biarea och liknande begrepp används aldrig för att beskriva en byggrätt (hur stor din byggnad får vara på fastigheten) eller inom bygglovsprövningen.

Bruttoarea

Bruttoarea förkortas BTA.

Till bruttoarean räknas den mätvärda arean av alla våningsplan, inklusive ytterväggar, hål för trappa, källare, inglasat uterum etc. Vid snedtak räknas inte bruttoarean hela vägen fram till väggen, utan du ska endast räkna till och med 0,60 meter utanför den linje där rumshöjden är 1,90 meter.

I bruttoarean ingår inte öppenarean.

Byggnadsarea

Byggnadsarea förkortas BYA.

Byggnadsarea är arean som byggnaden tar upp på marken. Antalet våningar spelar ingen roll. Det är ytterväggarnas utsida som räknas in i byggnadsarean, inte byggnadens grund.

Vanligtvis räknas inte följande in:

  • Normalt takutsprång (ca 50 centimeter).
  • Mindre skärmtak i anslutning till entré.
  • Yttertrappa vid entré.
  • Byggnadsdelar som inte eller obetydligt når över marknivån exempelvis ljusschakt, källaryttertrappa.

Öppenarea

Öppenarea förkortas OPA.

Öppenarea är arean under ett tak som är gjort för vistelse eller förvaring och som har helt eller delvis öppna sidor. Även stora takutsprång räknas in i öppenarea. Öppenarean beräknas på samma sätt som byggnadsarean, det vill säga den yta som balkongen, carporten, skärmtaket etc. motsvarar på marken under.

Öppenarea ingår även i byggnadsarean såvida inte arean utgör något av undantagen.

I detaljplanen har kommunen bestämt vad som får byggas på en plats och hur det får användas. Exempelvis om det är bostäder, industri eller för en skola. Ofta är det också bestämt hur stort och hög byggnaden får vara och ibland bestämt vilka färger och material husen får ha.

Detaljplaner täcker ofta ett kvarter, men kan också vara större eller mindre. Det finns ofta samhällena men oftast inte ute på landsbygden. Du kan hitta detaljplaner i vår karta, och kan också kontakta oss för att få detaljplanen för ditt område.

Detaljplanen består både av en karta och så den tillhörande texten i planbeskrivningen. Det finns både nya och gamla planer, ibland kan de äldre detaljplanerna kallas för något annat som stadsplan, byggnadsplan och avstyckningsplan.

I detaljplanen har kommunen bestämt vad som får byggas på en plats och hur det får användas. Exempelvis om det är bostäder, industri eller för en skola. Ofta är det också bestämt hur stort och hög byggnaden får vara och ibland bestämt vilka färger och material husen får ha.

Detaljplaner täcker ofta ett kvarter, men kan också vara större eller mindre. Det finns ofta samhällena men oftast inte ute på landsbygden. Du kan hitta detaljplaner i vår karta, och kan också kontakta oss för att få detaljplanen för ditt område.

Detaljplanen består både av en karta och så den tillhörande texten i planbeskrivningen. Det finns både nya och gamla planer, ibland kan de äldre detaljplanerna kallas för något annat som stadsplan, byggnadsplan och avstyckningsplan.

Ett förhandsbesked är en prövning som visar om det är möjligt att bygga inom ett visst område, och om det finns möjlighet att ordna vatten, avlopp, avfallshantering, infarter m.m. Syftet med ett förhandsbesked är att du ska kunna få ett bindande besked innan byggnadsprojektering påbörjas eller för att kunna stycka av en tomt. Kommunens översiktsplan är vägledande vid prövning av förhandsbesked. Bygglov ska sökas inom två år efter att ett positivt beslut om förhandsbesked har vunnit laga kraft.

I de här fallen är det vanligt att söka förhandsbesked:

Om du vill bygga på en obebyggd tomt utanför detaljplanerat område

Om du vill stycka av mark till en ny fastighet.

Byggnadshöjd

Med byggnadshöjd menas avståndet från markens medelmarknivå till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. För ett hus med sadeltak innebär det ofta där ytterväggen möter taket.

För hus med större takkupor, annan typ av tak eller form på byggnaden så räknas byggnadshöjden från där 45-graders planet berör takkupan och skär fasadplanet.

Nockhöjd

Med nockhöjd menas avståndet från markens medelmarknivå runt byggnaden till byggnadens nock (takkonstruktionens högsta punkt).

I projekt som nybyggnad av bostadshus, stora tillbyggnader och andra större byggnationer behövs det som regel alltid en kontroll­ansvarig. En kontrollansvarig arbetar på uppdrag av byggherren och ska upprätta en kontrollplan tillsammans med byggherren.

Den kontrollansvariges roll i byggprocessen är att hjälpa byggherren med kunskap och rådgivning samt övervaka att lagar, regler och krav följs samt att se till att byggherrens kontrollplan följs. Den kontrollansvarige ska även närvara på tekniska samråd, arbetsplatsbesök, slutsamråd och andra tillsyns­besök som byggnadsinspektören gör på bygget. När byggprojektet är klart ska den kontrollansvarige lämna in ett utförligt skriftligt utlåtande om hur projektet har gått som underlag till kommunstyrelsens slutbesked.

Den kontrollansvarige ska vara certifierad. En kontrollansvarig ska vara självständig gentemot den åtgärd som hen kontrollerar. Det innebär att den som är kontrollansvarig för ett projekt inte kan jobba på samma företag som bygger eller som har beställt bygget.

För enkla åtgärder behövs oftast ingen kontrollansvarig.

På boverket.se finns en förteckning över certifierade kontrollansvariga.

En kontrollplan behövs i alla ärenden. En kontrollplan är ett dokument som beskriver vilka kontroller som ska utföras under byggtiden, mot vilket regelverk kontrollerna ska göras, och vem som ska utföra dem. För rivningsåtgärder ska det finnas uppgifter om vilket farligt avfall som rivningen kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand

För större projekt som nybyggnad av ett hus tar byggherren tar fram en kontrollplan tillsammans med den som är kontrollansvarig till det tekniska samrådet. För enklare projekt (enkla åtgärder) ska kontrollplan lämnas in redan i samband med ansökan om bygglov. Det är bygglovshandläggaren som fattar beslut om att fastställa kontrollplanen.

Medelmarknivån används när byggnadens höjd beräknas. När marken kring byggnaden är relativt jämn och enkel byggnadskropp kan ett medelvärde av marknivån vid de fyra hörnen användas. Vid byggnader med oregelbunden form eller stora höjdskillnader kan fler punkter behöva mätas för att få fram den rätta medelmarknivån.

Undantaget finns om byggnaden ligger närmare gata eller annan allmän plats än 6 meter och det inte är stor höjdskillnader som gör det orimligt är det den allmänna platsens medelnivå som byggnadshöjden ska utgå ifrån.

I detaljplanen kan viss mark vara märkt som prickad. Det kan innebära att du inte får bygga på marken. Det kan bero på att det finns ledningar nergrävda i marken, att det är risk att den ska rasa, för att ge bättre sikt vid vägen eller att kommunen vill att husen i området ska vara placerade på ett visst sätt av något annat skäl.

Vissa byar och kvarter räknas som sammanhållen bebyggelse. Det är när det inte finns en detaljplan för området men det fortfarande är minst 10 hus som ligger nära varandra. I vår karta kan du se vilka områden som är markerade som sammanhållen bebyggelse. Det kan spela roll när du ska bygga då det för vissa saker gäller samma regler för sammanhållen bebyggelse som inom detaljplanerat område om vad du behöver söka bygglov för eller göra en bygganmälan om.

Uppdaterad: Sidansvarig: Kim Schmidt

Kontakt

Miljö- och byggavdelningen
Tel växeln: 0612-800 00

Besöksadress
Ringvägen 34, Kramfors. Två trappor upp.

Postadress
Kramfors kommun
872 80 Kramfors

mob@kramfors.se

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på hemsidan. Genom att fortsätta godkänner du vår
användning av cookies.