• Gör listor
  Planera mathandlingen och skriv listor. En lista med planerade inköp kan minska ditt matsvinn.
  Glöm inte alla kolla vad du redan har hemma innan du handlar!
  
  
• Vad behöver vi äta upp?
  Istället för att tänka ”vad ska vi äta idag?” Tänk – ”vad behöver vi äta upp idag?”
  
  
• Lukta och smaka
  Lukta och smaka! Bäst före-dag är bara en hänvisning.
  
  
• Använd en webbtjänst
  Använd någon av de digitala tjänster som finns för att få information om mat som är rabatterad och behöver säljas i din närhet. Orsaker kan vara exempelvis kort datum eller trasiga förpackningar.
  
  
• Receptbank
  Samla bra recept för matlådor. Exempelvis med sådana rester som ni ofta har, eller på grytor, pajer och lådor där det går att improvisera med ingredienserna.
  
  
• Handla miljövänligt
  Handla miljövänliga produkter så minskas avfallen i producentled.
  
  
• Handla lösvikt
  Handla på lösvikt så du får exakt den mängd mat du behöver.

• Släng inget!
  Sätt upp en lapp på kylen med uppmaningen Släng inget! Enkelt och effektfullt.
  
  
• Förläng hållbarheten
  Förvara maten på rätt sätt så hållbarheten förlängs.
  I kylen:
  Morötter, svamp, gurka, jordgubbar, purjolök, sallat, mogen avokado.
  Ha inte i kylen:
  Potatis, citron, äpple, tomat, vitlök, lök, basilika, aubergine, zucchini.
  
  
• Håll koll på temperaturen
  Kontrollera temperaturen i kylskåpet, vid max 5 grader håller maten sig längre.
  
  
• Egen hylla för rester
  Arrangera kylen så att du har en hylla för rester och mat som behöver ätas upp inom kort.
  
  
• Fronta kylen
  Ställ färska varor längst bak så de varor som behövs ätas upp först hamnar längst fram.

• Laga pyttipanna
  Laga pytt, grytor och lådor av vad du hittar i kylen. Många mindre bitar från olika varor blir tillsammans en god hemmalagad pyttipanna!
  
  
• Purjoroten blir ny
  Lägg roten av en purjolök i ett glas med vatten. Efter några veckor har det vuxit ut en ny och du kan plantera den i jord i en kruka eller trädgården.
  Detta fungerar även för salladslök.
  
  
• Ät broccolistammen
  Även stjälkar, stam och blad är goda och nyttiga delar på grönsaker, testa dig fram. Exempelvis rödbets- och morotsblast är gott i en pesto, broccolistammen är god efter att skalet avlägsnats och en purjo har god smak ända ut i toppen av blasten.
  
  
• Fräscha upp moroten
  Om moroten känns lite skrumpen så fräschar den till sig efter en stund i kallt vatten.
  
  
• Kylskåpsrens
  Inför en dag i veckan med "kylskåpsrens" som bas för måltiden.

Frys in

• Frukt i smoothie och bröd
  Frys in övermogna bananer och använd till smoothie eller brödbak. All frukt och bär gör sig bra i en smoothie efter att ha varit frysta och många blir goda i bröd och muffins.
  
  
• Riv och frys ostkanten
  En ostkant som blivit över? Riv ner och frys in så har du till nästa veckas fredagstacos.
  
  
• Mjölk och grädde till matlagning
  Frys in överbliven mjölk och grädde, det gör sig fint i matlagning.
  
  
• Vin i grytan
  Frys in det sista av vinet som inte gick åt. Vitt vin är gott i risotto, fisksoppa och till skaldjur och rött vin gör sig bra i en köttgryta. Det går lätt att frysa in dem i istärningspåsar eller gamla gräddfilsbägare till exempel.

Vid bordet

• Mindre tallrikar
  Använd mindre tallrikar för att minska portionerna och förhindra att man tar mer än man orkar.

Efter middagen

• Var kreativ i köket
  Var kreativ och använd matresterna igen. Koka fond på blast och skaldjursrester, baka bröd på överbliven gröt och ris och gör ströbröd eller krutonger av brödet.
  De flesta överblivna matrester från bord och kylskåp går att använda i paj, wok, gryta, soppor eller gratänger och lådor.
  
  
• Toppa upp lunchlådan
  Gör en lunchlåda av middagsresterna, komplettera efter behov med sallat eller grönsaker för att få till en bra mängd.