Alla batterier som samlas in måste sorteras eftersom det är dess kemiska innehåll som styr valet av återvinningsmetod. Om batteriet innehåller de giftiga tungmetallerna kvicksilver eller kadmium måste dessa sorteras ut och fasas ut ur kretsloppet på en deponi. Ur övriga batterier återvinns ämnen som till exempel litium, bly, nickel och kobolt och de krossas och hanteras i slutna system. Metall och plast ur batterihöljena sorteras ut och materialåtervinns medan det organiska materialet i batterimassan omhändertas som farligt avfall.

Även inbyggda batterier i elektronikprodukter plockas ut för hand och återvinns, är batteriet mycket litet så gör man ny energi av dem istället genom förbränning.

Bilbatterier innehåller bland annat svavelsyra och tungmetallen bly, vilka båda klassas som miljöfarliga ämnen och måste hanteras med särskild omsorg.
Alla bilbatterier i Sverige transporteras till Boliden Bergsöe i Landskrona där de krossas för att syran ska kunna separeras från övrigt material. I nästa steg smälts batterierna för att blyet ska kunna skiljas från övrig metall och föroreningar. Allt bly går att återvinna till material för nya batterier. Den innehållande svavelsyran renas och svavelrester kan användas vid tillverkning av nya kemikalier. Plastdetaljer förbränns för energiutvinning vid Bergsöes reningsverk.

Från Kramfors skickas dessa produkter, exempelvis spisar och diskmaskiner till Skellefteå för vidare behandling. Eftersom stora vitvaror kan innehålla kondensatorer med PCB eller andra miljöfarliga ämnen plockas dessa bort för hand och hanteras som farligt avfall innan resten av produkten bearbetas. I en fragmenteringsanläggning krossas produkten sönder och resterande material som glas, metall och plast sorters ut och materialåtervinns i nya produkter.

Dessa varor fraktas till Halmstad för sanering och fragmentering i en specialanläggning. Är det en gammal produkt så innehåller den mest troligt freoner, och trots att ämnet har varit förbjudna att använda i kyl & frys sedan 1995 så hanteras ändå alla produkter som OM de innehöll freoner. Freoner är ett ämne som bidrar till växthuseffekten och skadar ozonlagret. Produkterna tas om hand i flera steg.

Först sugs köldmediet och kylkretsen ut med ett vakuum och kompressorn och systemet töms på olja som sedan förbränns som farligt avfall. Allt löst innehåll monteras därefter bort från varorna genom manuellt arbete innan produkten slutligen tuggas sönder i en sluten process där freonerna kan tas om hand i isolering. Freonerna förstörs vid höga temperaturer där viss energi kan tas till vara, eller så omvandlas de till saltvatten som därefter renas. Metall, isolering och plast från produkten sorteras ut och materialåtervinns.

Alla de små och medelstora elektronikprodukter som finns i hemmen sorteras in under denna kategori och från Kramfors gör de sitt första stopp för sortering och hantering i Timrå. All hantering av elektronik i den här fraktionen hanteras manuellt och TV-apparater behandlas för sig då de ofta är stora och otympliga. Batterier och kondensatorer innehåller PCB och andra farliga ämnen och måste därför demonteras och hanteras som farligt avfall för att metalldelarna i sig ska kunna återvinnas. Även de små mängder ädelmetaller som finns i många IT-produkter som till exempel telefoner och surfplattor kan återanvändas i nya produkter.

Trä, textilier och plast som inte kan återvinnas förbränns och energin skickas ut på nätet som värme och el.

Oljor, färg, lösningsmedel och andra vätskor skickas i sina förpackningar vidare till Kumla – Örebro där de förbränns vid höga temperaturer för att bryta ner föroreningar. Vid den specialanpassade förbränningsanläggningen tas värmen till vara som el och värme går ut på fjärrvärmenätet. Rökgaserna som bildas renas medan förbränningsresterna oftast deponeras (grävs ner).

Alla typer av smålampor och LED-lampor hör till denna kategori och de behandlas alla i samma process trots att det endast är lysrör och lågenergilampor som innehåller kvicksilver i lyspulvret. Lamporna krossas och tvättas i ett slutet system där vätskan oxiderar och binder kvicksilvret som fångas upp i slutna behållare och fasas ut ur kretsloppet genom att deponeras. Det renade glaset skickas till glasåtervinning och metall- och elektronikavfall skickas till olika återvinningsföretag för materialåtervinning.

Första anhalt för plasten är vid en så kallad balningsstation där alla förpackningar hamnar och en första grovsortering sker, de olika materialslagen balas sedan var för sig och transporteras till Svensk plaståtervinnings sorteringsanläggning i Motala. Här skiljs mjuka och lätta förpackningar från hårda med hjälp av stora fläktar och infrarött ljus används för att identifiera de olika plastmaterialen. Plastförpackningar består av olika plastsorter och måste därmed sorteras var för sig. Plasten finfördelas, tvättas och smälts samman till granulat och används sedan istället för nyproducerad plast av olika tillverkare till nya produkter.

• Hårda förpackningar kan bli till till exempel blomkrukor, delar till bygg- och bilindustrin och mängder av andra produkter.
• Mjuka förpackningar kan återvinnas till bland annat sopsäckar och bärkassar.

Efter balning av förpackningarna körs dessa till Fiskeby Board utanför Norrköping. Väl på plats klipps de sönder och matas in i en upplösningstrumma tillsammans med stora mängder vatten. Trumman är 30 meter lång och fungerar som en stor tvättmaskin som luckrar upp pappret till pappersfibrer.

Fibrerna läggs därefter i fyra skikt på kartongmaskinen och dessa skikt pressas samman till ett laminat som sedan kallas för kartong. Den färdiga kartongen torkas och bestryks för att få en ljus och fin yta redo att användas igen.

Pappersfibrer kan återvinnas sex till sju gånger innan de är uttjänta.

Metall sorteras med hjälp av en stor magnet och stålet separeras från aluminium. De olika materialen mixas sedan till olika blandningar beroende på vad slutanvändningen blir. Blandningarna skickas sedan in i smältugnar för att gå från fast form till flytande och gjutas till formar för vidare användning. Aluminium återfinns sedan i bland annat fälgar eller motordelar och stålet körs till valsverk för att bli ny råvara.

Vid återvinningsstationerna sorteras färgat och ofärgat glas var för sig och de körs sedan till Högbergets avfallsanläggning för mellanlagring. Vidare transport sker sedan till sorteringsanläggningen i Hammar där allt svenskt glas hamnar för att krossas till rätt storlek. Det bruna och ofärgade glaskrosset körs sedan till glasbruk både i och utanför Sverige för att bli nya brukar och flaskor. Det mesta av det gröna glaskrosset tar samma väg som övrigt glas, men en del av det körs till Billesholm och Glava i Norge för att bli glasull som sedan används vid isolering av byggnader.

Tidningarna balas och hanteras sedan på en anläggning som sorterar bort sådan som är felsorterat, till exempel kuvert.

Innehållet i de olika balarna blandas för att få olika kvalitet på pappersmassan. Metaller och annat material avlägsnas och materialåtervinns för sig medan pappret löses upp i en vattentrumma där trycksvärta och andra föroreningar sköljs bort och skickas till förbränning och energiåtervinning.

Pappersmassan som nu bildats används för att tillverka nytt papper och fibrerna i pappret kan användas upp till sju gånger innan de är uttjänta.

På Högbergets avfallsanläggning flisas träet från båda våra återvinningscentraler sönder i en stor kross och eventuella metalldelar som till exempel skruvar och beslag sorteras ut med hjälp av en magnet. Träet säljs sedan vidare för eldning i kraftvärmeverk och förser användaren med både el och värme till fjärrvärmenätet. Metalldelarna materialåtervinns.

Trä som är impregnerat hanteras som farligt avfall men krossas även det på Högbergets avfallsanläggning i en egen fraktion. För att få elda med impregnerat trä krävs en speciell panna som kan rena de uppkomna avgaserna från föroreningar. I en sådan panna förbränns materialet i en process som genererar el och värme till fjärrvärmenätet.

Detta avfall ska energiåtervinnas genom förbränning. Från Högberget körs avfallet från båda våra återvinningsentraler till Korstaverket i Sundsvall. Där förbränns avfallet och omvandlas till el och värme som sedan förs ut till det lokala nätet. Här förbränns både hushållsavfall och det som sorteras som Energiåtervinning på återvinningscentralerna. I förbränningsprocessen renas rökgaserna och även flygaskan renas och deponeras därefter. Ur bottenaskan kan metaller sedan återvinnas och återstoden används som konstruktionsmaterial på Blåbergets deponier.

Precis som fraktionen energiåtervinning ska detta avfall energiåtervinnas genom förbränning. Anledningen till att det stora avfallet sorteras för sig är att det först måste sönderdelas genom att köras igenom en kross på Högberget. Detta för att bli till mindre bitar som kan hanteras på Korstaverket i Sundsvall. Det stora avfallet, som till större delen består av stoppade möbler, sönderdelas först på Högbergets sorteringsyta och metall som kan återvinnas sorteras som denna fraktion.

Från Högberget körs avfallet som kvarstår till Korstaverket. Där förbränns avfallet och omvandlas till el och värme som sedan förs ut till det lokala nätet. Här förbränns både hushållsavfall och det som sorteras som Energiåtervinning på återvinningscentralerna. I förbränningsprocessen renas rökgaserna och även flygaskan renas och deponeras därefter. Ur bottenaskan kan metaller sedan återvinnas och återstoden används som konstruktionsmaterial på Blåbergets deponier.